CHOKLAD : URSPRUNG OCH UTVECKLING

Det skulle inte vara tänkbart att tillaga en god choklad utan att kunna dess sagolika historia daterad ända tillbaka till 1100-talet.

Det var Aztekerna som ursprungligen gjorde de första första försöken med kakaobönan. Deras avgud, Quetzacoatl, var vid denna tid utsedd som paradisets trädgårdsmästare. På detta vis kom kakaobönorna att användas som mynt utan någon kulinarisk betydelse. När Aztekerna sedan iaktog apornas intresse för kakaobusken insåg de frukternas kulinariska egenskaper. Först utnyttjades endast det speciella fruktköttet från trädet innan upptäckten att även bönorna kunde förtäras.

Historien redogör inte för vem som en dag fick idén att rosta och mala bönorna till en deg. Sanningen är dock att denna deg, en blandning av kakao och kryddor gav lycka åt ett helt folk ända tills en dag ett främmande skepp äntrade deras kust....

Det var 1502 som Christoffer Columbus steg iland på " den nya världen". Han var då helt ovetande om vilket ofantligt värde presenten en indianhövding just hade överlämnat till honom innehade. Presenten var några kakaobönor.

Vid denna tid växte återigen Quetzacoatl-sägen. Han önskade sig odödlighet, han misstog sig och blev galen försjunken i en trolldryck tillredd av en olycksbringande trollkvinna. Innan han avlägsnade sig mot Orienten spådde han: "Jag skall återvända när rosorna blommar och jag skall då även återställa min auktoritet".

Dyrkan fortplantades i namnet Votan till en dag 1519. Slumpen gjorde att den 21 april blev den förutsagda dagen för Quetzacoatls återkomst och densamma för Hernan Cortés landstigning på kung Moctrezumas kust.

Övertygade att " den stora ormen i fjädrar" hade återvänt, blev Aztekerna invaderade utan svårighet och erfor sedan endast olyckor och umbäranden till deras totala utplåning.

Conquistadorerna på jakt efter ett nytt Eldorado erfor även de talrika umbäranden. Kakon såsom Aztekerna tillredde den passade dem inte. Den var för fet och bitter. När krafterna började sina under alla umbäranden blev de dock tvungna att vänja sig. Som dryck fick kakaon slutligen ett rykte som kraftigt sexuellt stimulerande, egenskaper styrkt genom sägner som dyrkan omgav den med. Spanjorerna blev snabbt galna i denna dryck.

Runt 1580 anlände kakaon till Europa, och de första chokladtillverkarna uppenbarade sig på Iberiska halvön. Receptet för kakodrycken blev hemlighetsfullt bevarad under lång tid men upptäcktes senare av Holländare och i Konungariket Flandern. I början på 1600-talet upptäcktes slutligen kakaobönans goda egenskaper av större delar av Europa. Inte förrän 1671 öppnar den första butiken i Paris för choklad som dryck. 1674 blir chokladen populär i Storbrittanien. Kakaon för dock en relativt undanskymd tillvaro ända till 1850-talet dåden från att mer ha varit en aristokratisk angelägenhet får en bredare spridning.

En ny hantverksmässig industritradition startar vid den tiden, i Frankrike först Menier och Poulain. Andra stora namn uppenbarar sig också; Van Houten som 1825 infört en metod för tillverkning av chokladpulver, Peter från Schweiz som 1875 presenterar mjölkchoklad, Caffarel från Italien skapar Gianduja-chokladen, Neuhaus i Belgien utformar pralinen och senare chokladasken, Suchard lanserar mjölkchoklad-kakan i stor skala.

Bonnat gör sin entré 1884 med sin berömda chokladpralin på franskt sätt som bara är början på en lång rad chokladnjutningar. Bonnat kommer sedan bl.a. att bli den förste och ende chokladfabrikanten med äkta Chartreuse i sina praliner.

De fem sekler som förenar en tradition runt chokladen har bevarat den med kärlek, passion och glädje, hushållskonstens egen natur.